Det lobbas intensivt för att flickor ska börja vaccineras mot humant papillomvirus (HPV). Vaccinet är dyrt och vissa vill att det hela ska bekostas med skattepengar. Låter ju fint. Eller…?
Idén är dessvärre ett exempel på vad som kan hända om man låter bli att tänka efter före i politik.
Och nu ett varningens ord för dem som lider av samma matematik- och statistikfobi som vaccinivrarna: följande passus innehåller bäggedera.
Det finns över 150 olika HPV-typer. Vaccinet i fråga ger ett nästan hundraprocentigt skydd mot två, HPV16 och HPV18 (samt mot två här irrelevanta former).
Åtta av tio kvinnor bär på HPV i något skede. Oftast försvinner viruset av sig självt. Om infektionen håller på i flera år eller årtionden, såsom händer i tio procent av fallen, kan det leda till uppkomst av livmoderhalscancer. Kanske en per tjugo kvinnor med kronisk infektion får cancer – alltså fyra av tusen kvinnor. I Finland dör ungefär 150 kvinnor årligen i denna cancer.
Över lag hittar man någon eller några HP-virustyper i nio av tio fall av livmoderhalscancer. Tio procent av cancerfallen har alltså ingen koppling till HPV. Därtill vet man att HPV16 och 18 finns i sju av tio sådana fall, där HPV över huvud taget förekommer – alltså i dryga sex av tio cancerfall inalles.
Vaccinet kostar ungefär 450 euro per person. Det måste ges med fyra-fem års mellanrum för att hålla effekten. Viruset smittar i könsumgänge så första vaccineringen måste ske innan flickan blivit sexuellt aktiv. Planerna är att börja vaccinera alla tolvåriga flickor.
I det långa loppet (efter decennier av vaccinering av alla årskullar på á 30 000) skulle vi vara nere i en livmoderhalscancerdödlighet på knappa 60 kvinnor per år.
Frånsett alla logistiska kostnader vaccineringen medför, är priset per årskull 13,5 miljoner de första fyra åren. Priset höjs till 27 miljoner då andra vaccineringen kommer igång osv… Förutsatt att årskullarnas storlek eller det pris läkemedelsföretaget vill ha för sitt preparat inte ändras är notan uppe i 540 miljoner euro efter 20 år.
Därtill kommer de oanade följderna av truismen “den enes död är den andres bröd”. I kvinnans könsorgan trivs tiotals andra papillomvirustyper som alla kämpar för en plats i solen, så att säga. De konkurrerar alltså om resurser med varandra.
Förutom de virustyper som vaccinet funkar mot finns där sådana som verkar ha samband med mer sällsynta, men mer aggressiva och svårbehandlade cancerformer. Ingen vet om dessa skulle bli vanligare tack vare vaccineringen.
Prioriteringar är alltid intressant. Att rädda hundra kvinnor med HPV-vaccin kostar alltså 27 miljoner euro per år. Som jämförelse: Alkoholskatten sänktes med 33 procent 2004. Det resulterade (planenligt) i ungefär 600 extra dödsfall per år tack vare ökat pimplande samt en minskning i skatteintäkter på 360 miljoner.
Nåmenvaddådå, kanske den alerta läsaren undrar. Varför jämföra två politiska beslut som båda kostar skitmycket gemensamma pengar och där den ena möjligen minskar dödligheten med knappa hundra personer per år om några årtionden medan den andra ökade dödligheten med cirka sexhundra pers per år med omedelbar verkan? Som ett exempel på två motpoler inom politiken? En som vill motverka folkhälsa och minska skatteintäkter och en annan som vill rädda liv kosta vad det vill i skattepengar?
Nä.
Bakom bägge initiativen ligger samma parti; ett parti för vilket det där med människoliv hit eller dit inte tycks vara så viktigt bara skattepengarna går till storföretagen. Gissa vilket?
