Ett av de senaste årens mest populära ord är ‘metaversum’ (även: metaverse) – ett interaktivt, virtuellt universum. Även om vissa internetanvändare säger att det är hype, kan de ha fel – precis som de som tror att Bitcoin är en bluff. Tillsammans med den i rask takt utvecklande tekniken tar många stora företag som Starbucks, Disney och Adidas också steg mot virtuella världar.
VR visas för finländsk publik
Finland har också börjat närma sig denna nya värld. En maskin har stått på tredje våningen i Finlands Nationalmuseet ett tag där barn kan prova virtuell verklighet (VR). Personalen här förklarar spelets regler efter att barnen tagit på sig VR-glasögon och grabbat tag i styrspakarna. Föräldrar kan också följa med vad deras barn ser på en närliggande skärm.
Därmed har åtminstone barn som bor i Helsingfors fått en introduktion till VR. Liknande teknik finns dock även på andra museer i Finland. Dessa maskiner, som vanligtvis inte innehåller spel, ger viss information genom glasögonteknik.
På paviljong från år 1900
VR-teknologi anses vara en av de viktigaste utvecklingsmöjligheterna i web 3. De tidiga dagarna på internet kallas för web 1, då det inte var möjligt att skriva kommentarer på webbsidor och foton eller videor inte kunde laddas upp enkelt. Web 2 är istället processen där vi snabbt kan skriva ner våra tankar och kommentarer, ladda upp foton och videor genom sociala medieapplikationer på mobiltelefoner. Blockchain-teknologi, som uppstod med Bitcoin, anses vara början av web 3.
I web 1 och web 2 lagras allt som laddas upp på internet på servrar. Om Facebook eller Twitter på något sätt kastar ut dig från applikationen, kommer alla dina vänner, inlägg och uppladdningar att gå förlorade. I blockchain lagras dock denna information inte på servrar utan på alla datorer som skapar den blockchainen. Dina texter eller videor laddas upp till block. Varje block som innehåller en viss mängd information läggs till i kedjan och sedan anländer ett nytt block. På detta sätt bildas en så kallad blockchain. Denna struktur kallas också web 3.
Den senaste etappen på sådan utveckling är en utställning planerad av Nationalgalleriet som tillägnas metaversum. Via plattformen Decentraland öppnas dörrarna till en plats snarlik den finländska paviljongen på världsutställningen i Paris år 1900.
För dem som inte vet: Decentraland är ett web3-projekt. I framtiden ska man enligt planerna kunna besöka ett antal byggnader via den här applikationen: man ska kunna besöka utställningar, delta i möten och konserter genom att ansluta med VR-glasögon. De som vill kan komma in på sidan som ”besökare”, skapa en avatar åt sig själva och sedan surfa runt med en dator.
Mark till Finland
Finland behövde inte köpa mark i Decentraland för att upprätta paviljongen. Museidistriktet i Decentraland gav marken till Finland som en del av projektet.
Mitja Kaipiainen, planeringschef vid Finland nationalgalleri, uppger att projektet kommer att finnas kvar på Decentraland i 7 månader, precis som den ursprungliga paviljongen år 1900. Kaipiainen tillbringade inför detta projekt lång tid i arkiven. Det svåraste var att återskapa paviljongen.
– Paviljongen ställdes ut i 7 månader, men ingen vet var de tekniska ritningarna och måtten finns. Jag gick till Arkitekturmuseet i Helsingfors – de mått och fotografier av paviljongen jag använde är därifrån. Vi byggde om paviljongen utifrån dessa bilder.
Paviljongen på världsutställningen byggdes när Finland fortfarande var en del av det ryska imperiet, men den innehöll den finländska nationalstatens byggstenar samt visuella uttryck.
Projektet förverkligades som ett samarbete mellan Finlands innovationsfond och Sitra. Innovationsfondens direktör Johanna Eiramo uppger att hon efter att idén kom upp kontaktade sina kollegor på Sitra och tog med Decentralands marknadschef Marja Konttinen i projektet.
Mariia Bobrova, medgrundare av Web3Builders, är en av dem som tycker att projektet är viktigt.
– Jag är otroligt ivrig över det här projektet. Vi behöver fler initiativ för att hjälpa människor att lära sig om metaversa och om teknologierna som håller på att växa fram. Jag är övertygad om att Finlands Nationalgalleri genom sin utställning i web 3 kan ge besökarna en unik och uppslukande upplevelse, som låter dem utforska och interagera med konst på ett sätt som kanske inte är möjligt i ett fysiskt galleri.
Hur göra användare förtrogna med web 3?
Konstnären och en av Web3-grundarna Jessy S har en annan uppfattning:
– Det är ett intressant initiativ från ett finländskt museum för att göra upplevelsen mer interaktiv, ta med en ny publik i konstvärlden och utvärdera människors intresse för digital konst. Jag upplever ändå att kommunikationen kring projektet var lite suddig, eller åtminstone förstod jag fortfarande inte helt om projektet var menat för Web2-folk eller för personer som redan använder Decentraland men som är nya i konstvärlden.
– För att försöka locka web 2-människor till web 3 och öka deras intresse för konst och ge dem tillgång till kulturarvet tror jag att det tyvärr inte räcker med en onlinepaviljong i Decentraland. Jag tror att för användare som aldrig hört talas om web3 och som inte förstår värdet av digital konst (som innebär immaterialitet) kan det vara för mycket och en för överväldigande upplevelse. Det bör finnas någon fysisk erfarenhet som hjälper människor ombord i processen.
Upplevelsen ännu i barnskorna
Efter att de gamla fotografierna hittats och paviljongen ritats, klev Adventure Club Helsinki Oy in.
– Det här är ett ganska intressant projekt och jag ser ett stort kulturellt värde i det. Men baserat på skärmdumpar och videor verkar upplevelsen fortfarande vara i barnskorna. Jag tror att grafik spelar en mindre roll när upplevelsen är baserad på interaktion. Men i det här fallet med museets utställning verkar det som om upplevelsen är baserad på bildkonst, så jag förväntar mig mer av grafiken innan jag blir mer exalterad, säger Anton Valle på Evermade. Valle uppskattar dock insatsen.
Decentraliserade strukturer
Det kan tänkas att bilderna inuti en byggnad på blockkedjan – en decentraliserad databas – kan vara NFT:er. NFT står för icke-ersättbar token och är en fil som innehåller foton, videor eller bilder. Anledningen till att det kallas en NFT är att, till skillnad från kryptovalutor, kan NFT:er inte bytas ut med varandra. Så när du vill köpa en NFT måste du betala med valuta som Euro, Dollar eller kryptovaluta. Johanna Eiramo påpekar dock att det som visas vid utställningen bara är digitala kopior och inte NFT. Det är således ingen fråga om NFT:arna av historiska bilder av Finland kommer att säljas.
Jessy S. har påverkats av vissa deltagare i detta projekt som använder sina röster för att påverka beslut om vissa frågor. Hon ser detta som en DAO (decentralized autonomous organization)-tänkande stil.
Det bästa exemplet för att förklara DAO kan vara en obemannad mataffär. Med pengarna du betalar för de produkter du köper gör denna affär omedelbart nya produktbeställningar, betalar räkningar och ställer in en tid för rengöring. Som kund kan du lämna förslag och rösta för förändringar i dessa beslutsfattande mekanismer. DAO innebär liknande en struktur.
– Museer i Finland borde också börja visa NFT:er, bjuda in personer som arbetar inom web3 att tala på paneler och arrangera flera evenemang. Den mest intressanta delen för mig är initiativ som liknar DAO, som engagerar människor i kurateringsprocessen tack vare ett online ’röstningssystem’. Om jag bara kunde behålla en sak från det här projektet skulle jag behålla detta.
Ogrundad oro
När den finländska paviljongen i Decentraland upphör att visas någon gång i vår kommer paviljongens open source-filer att doneras till Decentralands resurscenter. Efter det kan vem som helst använda den i framtiden.
Vissa kanske inte tycker att ett sådant projekt på internet är särskilt lovande. När allt kommer omkring är upplevelsen av att besöka ett riktigt museum fortfarande unik. Bobrova å sin sida har en annan uppfattning:
– Utan tvekan kommer vissa människor att oroa sig över vilken roll och värde fysiska utrymmen ägnade åt konst kommer att ha. Men är det rättvist att anta att dessa upplevelser inte kan samexistera? Upplevelser i det fysiska rummet är lika viktiga. Bokhandlar existerar parallellt med e-böcker. Så länge det finns en balans kan fysiska och digitala upplevelser gynna varandra.
Det verkar som om Finlands arbete med Metaverse, som en av de första staterna att följa den tekniska utvecklingen och implementera vissa tillämpningar i hela landet, kommer att kunna märkas mer frekvent från och med nu.
Foto: Wikimedia Commons
