Hem eller investering?

av Aurora Ahlroos-Lilius

Varför byggs allt fler små bostäder i huvudstadsregionen och vilka följder får det?

 

Smålägenheter har blivit trendiga inom bostadsbranschen. Investerare och byggnadsbranschen är tända på att bygga ettor och mindre tvåor. Har de övertygat invånarna och forskarna om att det är så folk vill bo? Vad händer om det massiva utbudet på ettor inte attraherar köparna?

 

Vem bor trångt?

En småbostadsvåg svepte genom huvudstadsregionen under åren 2019–2021. Då byggdes det i genomsnitt 4 800 enrummare varje år. Detta var en stor förändring i jämförelse med åren 2005–2014 då endast 900 enrummare per år färdigställdes. Enrummare och tvårummare har blivit den klart dominerande bostadstypen i nybyggda hus i regionen. 

Utvecklingen inom bostadsproduktionen har även förändrat lägenheternas fysiska egenskaper. Medelstorleken på enrummare och tvårummare har minskat drastiskt. I Vanda har enrummare krympt med hela 10 kvadratmeter, skriver Mari Vaattovaara och Pekka Vuori i sin rapport Förändringar i bostadsbyggandet i huvudstadsregionen och Tammerfors 2017-2021. Dagens lägenheter är alltså mindre än det som på 1990-talet ansågs vara den absoluta minimistorleken på en bostad. 

EU definierar trångboddhet som att det finns färre rum än personer i ett hushåll. Behovet av utrymme för dem som bor ensamma ryms följaktligen inte med i denna definition. Anne Tervos konstaterar i sin doktorsavhandling Domestic space for solo living (2021) att nästan hälften (42 procent) av ensamboende personer bor i enrummare. Enrummare som bostadstyp ansågs dock idealt av endast 3 procent. 

Städernas snabba tillväxt, speciellt i huvudstadsregionen och Tammerfors, är tilltalande också för andra än för dem som söker ett hem. Bland annat avregleringen av finansmarknaden, låga räntor och bostadsbidrag har gjort enrummare till  attraktiva placeringar.

En attraktiv placering

Varför byggs så många små lägenheter? En uppenbar orsak till efterfrågan på enrummare är en begränsad privatekonomi:

– Att ett enpersonshushåll vilar på en enda inkomst gör möjligheterna mer begränsade, jämfört med till exempel parhushåll. Man är tvungen att försöka hitta lämpliga alternativ med mindre resurser, säger forskardoktorn Jyrki Tarpio. 

När städerna växer ökar dessutom efterfrågan på bostäder, vilket också leder till högre priser. Man har inte råd med lika många kvadratmeter. 

Städernas snabba tillväxt, speciellt i huvudstadsregionen och Tammerfors, är tilltalande också för andra än för dem som söker ett hem. Bland annat avregleringen av finansmarknaden, låga räntor och bostadsbidrag har gjort enrummare till  attraktiva placeringar. När det gäller nybyggen är dessutom husbolagslånen avdragsgilla för hyresvärdar om finanseringsvederlaget redovisas som intäkt i husbolagets bokföring. Ägarboende är de facto en marginell boendeform i nybyggda bostadshus. I Tammerfors var endast 4 procent av 8650 nya enrummare ägarbostäder och 79 procent var placeringsbostäder under åren 2019 och 2021. Kan investerares och de boendes behov gå hand i hand?

 

Historiskt skifte 

En viktig aspekt ur både ett planeringsoch ett trivselperspektiv är att den boende ska kunna utforma lägenheten enligt sina behov. Ha tv:n där de vill ha den. Flytta på matbordet då man behöver lite omväxling, eller kanske inreda en egen vrå för en hobby. 

– När rummen blir mindre minskar möjligheterna att möblera. När lägenheterna börjar gå under en rimlig storlek blir det också väldigt svårt för bostadsplaneraren, säger Tarpio.

Så var det inte förr. Arkitekter lade stor vikt vid bostadens funktionalitet.

– På 1970-talet var de flesta enrummare utrustade med tambur, badrum och ”det största utrymmet” hade en alkov. Sedan fanns det ännu ett separat köksskåp. De flesta aktiviteterna ägde rum i det största rummet. 

Till skillnad från idag kunde vissa delar, med hjälp av en dörr eller gardin, fungera som ett separat utrymme. På sätt och vis omfattade en etta fem utrymmen, ibland även ett klädskåp. 

De moderna lägenheterna befinner sig långt från dessa idéer om att skapa möjligheter för boendet. Nu är det vanligt med tre rum: toalett, tambur och ett multifunktionsrum där alla aktiviteter ska rymmas in. 

– På sätt och vis är en etta med tre utrymmen en form av minimiboende där livet är inklämt så mycket som möjligt.

Det är dock inte nödvändigt att gå tillbaka till 1970-talet. Tarpio berättar att det på 1990-talet och i början av 2000-talet skulle ha varit svårt att göra lägenheterna så små och fyrkantiga som de är idag. Ett allmänt krav var att de som bor i lägenheten måste ha möjlighet att inreda på sitt eget sätt. Även ensamboende och de som bor i ettor behöver tillräckligt med rum. En tredjedel av dem som bor ensamma i enrummare upplever brist på utrymme. Att ha ett separat kök ger mer handlingsutrymme. Mindre än en femtedel av dem som bor i ettor med separat kök upplever utrymmesbrist. Avsaknaden av ett sovrum eller alkov där sängen skulle få stå mer privat, eller ett separat kök för måltider, påverkar trivseln. Att bjuda in gäster kan kännas obekvämt då utrymmena inte är åtskilda i en etta.

 

Vad är ett hem? 

Synen på vad ett hem är har förändrats drastiskt under det senaste århundradet. Människors attityder till boende har genomgått en revolution i och med att det har blivit mer populärt att att bo ensam. Att flytta in med sin partner direkt från barndomshemmet eller att dela lägenhet med vänner är numera undantaget. För unga vuxna signalerar den första egna lägenheten självständighet, mer än något annat. För personer som har ett stabilt socialt nätverk, som njuter av personlig frihet och som har bra ekonomi är ensamboende oftast njutbart. För personer som upplever sociala sammanhang som svåra kan små ettor, eller i folkmun ”itsemurhayksiö” (självmordsetta), leda till social isolering. Idag lider en fjärdedel av högskolestuderande av ensamhet, något som förvärrades av och under Coronapandemin. En del dagliga aktiviteter har fortsättningsvis förlagts till hemmet, då de exempelvis har digitaliserats – detta på bekostad av sociala sammanhang.

 

Vilken är lösningen?

Som alternativ till ”ettor med tre rum” behövs små tvårummare. Det är viktigt att ta i beaktande att ifall man endast fäster blicken vid mängden rum kan värdet av bostäders planritning och möjlighet till inredning underskattas. Flera möjligheter till inredning går att åtgärda genom att ställa krav på byggandet.

Idag förväntas nedkylningen av bostadsmarknaden (och byggbranschen) ge personer som söker nya hem bättre förhandlingsmöjligheter. En konjunktursvacka i byggnadssektorn borde ändå inte vara nödvändig för att skapa en bostadsmarknad där boendes intressen också bevakas. Det behövs en bredare diskussion om hur ökningen av små ettor och tvåor påverkar samhällsnormerna om vad ett hem är. Annars riskerar vi att acceptera de små lägenheterna som den nya standardstorleken för enrummare och tvårummare. Små bostäder kommer hur som helst alltid att behövas.

 

Foto: K27 / Alamy

Lämna en kommentar