Jalal Sarian driver inte sin lunchrestaurang efter vinstmaximeringsprincipen.
Sedan 2015 har Jalal Sarian välkomnat lunchgäster till restaurang Kasviskeidas i Åbo.
– Hi, how are you? Nice to see you, hörs det från disken när han tar betalt.
När Sarian inte står bakom disken eller ordnar något i köket, sitter han och pratar med någon av de många stammisarna.
Sarian kom som asylsökande till Finland från Iran år 1995. Han hade länge drivit både restauranger och barer innan han köpte studentrestaurangen Kasviskeidas, som då hade två restauranger i Åbo. Nu finns bara den på Nylandsgatan, ett stenkast från Åbo domkyrka.
Med den nya lunchrestaurangen ville Sarian skapa någonting mer än bara ett vanligt lunchställe: han ville föra människor samman och göra Åbo till en lite bättre plats att bo i.
Det var lättare sagt än gjort att förverkliga visionen om att få Åbobor att komma samman och skapa ett socialt rum för diskussion och olika aktiviteter.
– Jag satt ensam här i timtal efter att restaurangen stängt, men ingen kom, berättar Sarian.
Men till slut bar ansträngningarna frukt och Kasviskeidas blev så småningom en social gemenskap för allt fler människor. Nuförtiden sitter många här i timmar och umgås, och efter stängningstid brukar folk bli kvar och ordna egna sociala program.
Sarian lånar också ut lokalen gratis för olika evenemang och föreningar, och allt från filmvisningar och konserter till paneldiskussioner ordnas regelbundet i lokalen under kvällstid.
Numera organiseras en del verksamhet också genom föreningen Keidas Cultural Association.
I nästan 40 år levde jag främst som en konsument, nu vill jag ge någonting tillbaka – inte materiellt, men kulturellt.
Lever på låg budget
Fast Sarian länge verkat som företagare innan han köpte Kasviskeidas var syftet med den nya restaurangen inte att göra pengar.
– I nästan 40 år levde jag främst som en konsument, nu vill jag ge någonting tillbaka – inte materiellt, men kulturellt.
Han konstaterar att restaurangen ständigt har det svårt ekonomiskt. Han måste själv leva på en väldigt låg budget. Men ännu har han inga tankar på att kasta in handduken, trots att det funnits intresserade köpare som velat komma åt den centralt belägna lokalen.
– Jag känner också ett ansvar för alla som har gjort Kasviskeidas till sitt vardagsrum, det här är deras ställe.
Ännu fler evenemang
Sarian börjar laga lunchmaten klockan sju på morgonen och brukar vara på plats till stängningen klockan 18. Det blir långa dagar, men Sarian har fortfarande energi för nya idéer och visioner.
Han har nyligen fått en företagspartner som hållit i trådarna för att renovera lokalen och gett den ett rejält ansiktslyft. En professionell espressomaskin och en vitrin för bakverk är också nya element.
Sarians ambition är att Kasviskeidas ska fungera som café och bar kvällstid och att det varje kväll ska ordnas något evenemang.
Hans ledstjärna är diskussion. Han tror på kraften av att olika människor kommer samman och genom samtal kan bli aktiva aktörer och inte passivt se på när världen förändras.
Sarians egna sociala förmågor spelar otvivelaktigt en stor roll i hur det har bildats en social gemenskap kring Kasviskeidas. Jag kan inte låta bli att fråga om han alltid har varit så här social och behandlat alla som sina vänner? Sarian konstaterar att han alltid pratat med människor och när han drev en butik i Tammerfors i några år kom många kunder dit främst för att prata med honom.
Men med Kasviskeidas har han haft ett målmedvetet syfte att skapa en social gemenskap – och det kan man säga att han lyckats med.
– I ekonomiska termer är det här den minsta affärsverksamheten jag drivit – men desto mera belönande, för nu upplever jag att jag gör någonting meningsfullt.
Foto: Emma Strömberg
