Sydkorea har, liksom ett ökat antal länder i världen, autokratiserats de senaste åren. De konservativas förlust i parlamentsvalet tvingar dock presidenten till lyhördhet och kan stoppa autokratiseringsprocessen.
I mars släppte V-dem-institutet sin årliga översikt över demokratin i världen. V-dem är ett forskningsinstitut vid Göteborgs universitet och ett huvudsäte för det internationella samarbetet Varieties of Democracy. Över 4200 forskare och experter från 180 länder har bidragit till rapporten.
91 länder i rapporten klassas som demokratier och 88 som autokratier, men många av autokratierna är folkrika, såsom Indien och Kina. 71 procent av världens befolkning (5,7 miljarder människor) lever i någon typ av autokrati. Det är en markant ökning jämfört med för tio år sedan, då andelen var 48 procent. I årets rapport beskrivs 60 av världens länder vara i rörelse vad gäller sin utveckling; 42 av dem håller på att autokratiseras och 18 demokratiseras. Sydkorea år ett av de länder som har autokratiserats.
Ekonomi och välfärd avgörande frågor
Demokratiska partiet (DP) behöll sin majoritet i den lagstadgande församlingen efter valet i april. Partiet ökade sitt mandatantal, men mittenvänsteroppositionen fick inte över två tredjedelar av platserna och kan således varken stoppa författningsändringar eller avsätta ministrar, eller avsätta president Yoon Suk-Yeol i riksrättsförfaranden.
Segern har stärkt DP:s partiledares Lee Jae-Myungs, position och kan leda till att han ställer upp i presidentvalet 2027. President Yoon riskerade däremot att förlora inflytande under sina sista år av den femåriga och enda mandatperioden.
Ekonomi och välfärd har länge varit de viktigaste frågorna för merparten av befolkningen. Inkomstskillnaderna är höga, det är dyrt med bostäder och svårt för unga att få arbete, trots att många är högutbildade. Samtidigt lever en betydande del av landets äldre i fattigdom.
President Yoon har lovat att bekämpa sociala och ekonomiska klyftor, men har – sett till resultatet i parlamentsvalet – inte gjort tillräckligt för att förbättra situationen för majoriteten. Yoon och hans parti Folkets makt har dessutom varit kritiska till att stärka kvinnornas ställning i samhället, vilket ingick i den förra presidentens, Moon Jae-Ins, reform-agenda.
Under sin presidentvalkampanj gjorde Yoon flera anti-feministiska uttalanden, lovade att lägga ned ministeriet för jämställdhet och familj samt anklagade de som arbetar vid ministeriet för att beskriva män som ”potentiella sexbrottslingar” och feminister för att vara orsaken till de låga födelsetalen. Yoon hävdade och hävdar fortfarande dessutom att det inte finns någon strukturell, systematisk diskriminering av kvinnor i Sydkorea. Hans anti-feministiska inställning övertygade många yngre (och till betydande del arbetslösa) män om att lägga sin röst på honom och det konservativa partiet, samtidigt som den stötte bort många kvinnliga väljare och ledde till protester från vänsteranhängare och liberaler.
Sedan Yoon tillträdde presidentposten 2022 har han och hans parti gjort flera försök att lägga ned ministeriet för jämställdhet och familj, men inte lyckats då de konservativa saknat majoritet i parlamentet – mindre än en tredjedel av president Yoons lagförslag har godkänts hittills och presidenten har använt sitt veto vid flera tillfällen för att stoppa mitten-vänsteroppositionens förslag.
Antifeminism en oroväckande realitet
Yoons misogyna uttalanden och partiets politik går emot fakta och vetenskaplig kunskap. Barnafödandet i Sydkorea är det lägsta i världen och andelen äldre ökar. Det är en demografisk kris som riskerar att få stora ekonomiska och sociala konsekvenser. Enligt en i landet omtalad studie, gjord av den i Beijing baserade tankesmedjan YuWa Population Research Institute, är Sydkorea, följt av Kina, det land som är dyrast att ha barn i. Både YuWa:s studie och studier från det av den koreanska staten finansierade Institutet för hälsa och socialt arbete visar att de höga kostnaderna är en av de främsta orsakerna till att män och kvinnor, gifta och ogifta, avstår från att skaffa barn. Det globala instabila ekonomiska läget och det faktum att både unga män och unga kvinnor har svårt att få arbete och mycket svårt att få fast anställning, gör tillsammans med de höga kostnaderna för att ha barn att få sydkoreaner vill sätta barn till världen.
Till det kommer flera oroväckande realiteter för kvinnor att ta hänsyn till. Enligt Gender Gap Index för 2023 kommer Sydkorea på plats 105 av 146 länder. Samtidigt som Sydkorea är världens trettonde största ekonomi har landet den största inkomstskillnaden mellan kvinnor och män inom OECD, industriländernas samarbetsorganisation. Löneskillnaden för en heltidsanställning i Sydkorea är 31,1 procent. Det är 6,8 procent högre än i Israel som innehar den näst högsta inkomstskillnaden på 24,3 procent. Genomsnittet inom OECD ligger på 11,9 procent.
Enligt officiell statistik är det inte någon markant skillnad mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad i Sydkorea. Inhemska vetenskapliga studier visar dock att arbetslösa kvinnor söker fler arbeten än arbetslösa män och att en betydande mängd kvinnor slutar att anmäla sig som arbetslösa efter att de i många år har sökt arbete.
Även på den politiska arenan finns det märkbara skillnader. Nu utgör kvinnor 19,1 procent av alla ledamöter i den lagstiftande församlingen. Sydkorea är fjärde sämsta landet när det kommer till kvinnors parlamentariska representation, efter Japan, Ungern och Turkiet.
Enligt officiell statistik är det dessutom en markant skillnad mellan mäns och kvinnors obetalda arbete, såsom hushållssysslor och omsorg om barn och vuxna. Kvinnor lägger fem gånger mer tid på obetalt arbete än män i Sydkorea.
Under sin presidentvalkampanj gjorde Yoon flera antifeministiska uttalanden, lovade att lägga ned ministeriet för jämställdhet och familj samt anklagade de som arbetar vid ministeriet för att beskriva män som ”potentiella sexbrottslingar” och feminister för att vara orsaken till de låga födelsetalen.
Presidenten tvingad till samarbete
President Yoon och hans parti har, förutom att ha gjort sig ovän med oppositionspolitiker och kvinnor, även kommit på kollisionskurs med landets presskår på grund av att allt fler inhemska och utländska mediehus och journalister inte ges tillträde till presskonferenser och nekas intervjutillfällen med presidenten och regeringsmedlemmar. De två största fackliga paraplyorganisationerna anser att president Yoon begränsar deras rättigheter och arbete. Fackförbunden är också oroade över att de konservativa vill sänka minimilönen och att arbetstiden åter ska förlängas.
Sedan Yoon tillträdde presidentposten har Sydkorea gått från en stark demokratiseringsprocess till en autokratiseringsprocess, det har skett en så kallad bell turn. En autokratiseringsprocess börjar ofta med att man underminerar pressfriheten och föreningsfriheten, detta kombinerat med attacker på centrala politiska motståndare, inte sällan genom att fängsla dem och att anklaga dem för korruption. Därefter underminerar man institutioner, såsom domstolarnas självständighet, och inskränker yttrandefriheten.
Efter de konservativas nederlag i parlamentsvalet har president Yoon lovat att vara mer lyhörd för folkets vilja och skapa möjligheter för ett samarbete mellan blockgränserna i parlamentet, men sett till tillsättning av nya medarbetare gör han allt annat än att skapa sämja i den lagstiftande församlingen. President Yoon har tillsatt veteranpolitikern Chung Jin-Suk som stabschef i Blå huset (presidentens residens). Chung är därmed ledamot i kabinettet, senior rådgivare i presidentkansliet och Yoons närmaste man, han deltar även vid nationella säkerhetsrådets sammanträden. Chung har suttit av ett fängelsestraff för att ha förtalat tidigare presidenten Roh Moo-Hyun (DP) och är som politiker känd för att kritisera oppositionspolitiker och gå till personangrepp, i stället för att tala om sakfrågor.
Samtidigt har nederlaget i parlamentsvalet tvingat presidenten och hans partikamrater till lyhördhet och samarbete. Presidenten väljs i direkta val, utser premiärministern med parlamentets samtycke och styr landet med stöd av regeringen.
Efter det nyligen avslutade parlamentsvalet meddelade premiärministern Han Duck-Soo att regeringen ska tillsätta en kommission som ska se över ett förslag gällande antagningen till läkarutbildningen, där läkarorganisationernas representanter ska ingå. Den värdekonservativa presidenten och regeringen vill öka antalet platser till läkarutbildningarna, eftersom det finns en brist på läkare. Läkarkåren hävdar däremot att man inte löser problemen inom hälsovården genom att öka antalet studerande i läkarutbildningarna, att problemen är betydligt mer komplexa och att man snarare behöver minska antalet platser till läkarutbildningarna, sett till de låga födelsetalen. Det har presidenten och regeringen motsatt sig, vilket i sin tur har lett till stora protester. 90 procent av alla läkare som gör sin bastjänstgöring har i år lämnat sin tjänst och strax innan valet meddelade en stor mängd läkare på landets ledande sjukhus att de kommer säga upp sig om inte regeringen går dem till mötes.
Nu har läkarkåren svarat att de inte vill ingå i en kommission, utan kräver en dialog direkt med regeringen. Yoon-administrationen å sin sida meddelade att presidenten och oppositionspartiets ordförande Lee har samtalat kort per telefon och att de ska mötas inom en vecka. Fram till dess hade president Yoon vägrat att samtala med oppositionen.
Att president Yoon och hans regering av folket tvingats till lyhördhet och förhandling, med både oppositionen och professioner, kan stävja autokratiseringen. Sydkorea är en ung demokrati och i detta nu agerar väljarna mer politiskt moget än det politiska ledarskapet.
Foto: Wikimedia Commons
