Det underbara öst

Nalle Österman tipsar om tre musikfestivaler specialiserade på metalmusik i Östeuropa.

När inflationen, köpkraften och de ständigt stigande priserna börjar göra livet outhärdligt i Finland undrar man ju ifall gräset är ändå grönare på andra sidan stängslet under 2020-talet. Nog kan det stämma när det gäller musikfestivaler av den hårdare sorten.

Finland är ett hårdrocksland, sägs det. Det finns en sanning i det om man tänker på HIM, Hanoi Rocks, Amorphis, Stratovarius, Nightwish och Children Of Bodom snarare än Cheek och PMMP. Nog var det ju också ett hårdrocksband som kammade in Finlands första och enda eurovisionsvinst 2006 genom Lordi.

Efter att världskända Tuska-festivalen i Helsingfors började sin färd har festivaler såsom Hellsinki Metal Festival, John Smith, Dark River, Rockfest, Nummirock och Sauna Open Air också dykt upp på samma marknad. Då kan man ju gott säga att finländska hårdrocksentusiaster har rätt så många sommarfestivaler att välja och vraka mellan.

När en tredagarsbiljett till Tuska kostar minst 200 euro numera och priserna på några öl och en måltid lätt utgör en summa på 50 euro per dag börjar man nog fundera på om det finns sätt att spara en slant eller två utomlands och samtidigt se också några av våra europeiska grannländer i sydost när man i dagens läge tycks klara sig med en knagglig engelska praktiskt taget överallt i Europa.

Festival mystic, Gdańsk, Polen, 5–8.6 2024

– Du ska aldrig tacka nej till en gratis resa, skrockade Jörn Donner i tiderna.

På 2020-talet kan man väl omformulera meningen med att prata om en nästintill gratis resa. Så känns det ju nämligen när man tar en buss från Helsingfors till Åbo för några euro och flyger med Wizzair från Åbo till Gdańsk i Polen på 1,5 timmar med en biljett som kostar några futtiga tiolappar.

Då kan det kännas lite dumt att välja finländska festivalalternativ.

– Nalle, hur har du råd att resa hela tiden, har jag blivit tillfrågad en och en annan gång på sistone, vilket har fått mig att skratta för mig själv eftersom frasen ju borde faktiskt lyda “hur har vi råd att leva i Finland numera?”

När jag plockar upp mitt festivalarmband till Mystic-festivalen på lokala kvarterskrogen Wydział Remontowy i början av juni bredvid solidaritetscentret i Gdańsk hör man faktiskt mer finska på krogens terrass än några andra språk.

Det är inte så konstigt då man kan köpa ett halvliters stop lokalt öl för tre euro.

När man samtidigt kan övernatta en vecka i Gdańsk för mindre än en natt på ett vanligt hotell i Helsingfors är det inte längre så konstigt varför hotellen i vår huvudstad klagar på kundbrist samtidigt som guideboksutgivaren Lonely Planet utser Polen till världens bästa budgetmål 2024.

Mystic-festivalen kan nog bäst jämföras med Tuska-festivalen med namn såsom Megadeth, Bruce Dickinson, Machine Head, Kreator, Paradise Lost, Insomnium och Bring Me The Horizon, varav den sistnämnda faktiskt var en av Tuskas huvudakter i år.

Fastän Mystics affischnamn ser jättebra ut på pappret, lider festivalen av samma problem som Tuska. Eftersom flera spelningar går av stapeln samtidigt på fem olika scener så uppstår det givetvis överlappningar på det rätt så stora festivalområdet. Då blir det ju rätt så mycket drällande.

Detta är man helt enkelt tvungen att leva med men samtidigt lär man sig först på festivalområdet att det uppstår flera olika “flaskhalsar” på olika håll på festivalområdet runt det mytiska varvsområdet i Gdańsk när en stor folkmassa traskar hit och dit för att försöka se så många av sina favoritband som möjligt samtidigt samtidigt som smärre och större folkskaror stockar gångvägarna för att se band som bokats på helt för små scener.

Då kommer man snabbt underfund med att man måste vara minst en halvtimme tidigare framför scenen ifall man absolut vill se något band. Eller så kan man sätta sig på vilstolarna på festivalterrassen där man kan se de två största scenernas spelningar från en stor skärm.

+ Lockande affischnamn

+ Terrassen med stora skärmen

+ Mat- och dryckesutbudet

– Festivalområdet för litet för denna folkmassa

– Flaskhalsarna på festivalområdet

– För små scener för vissa band

– Skumt döljande av siffror

Priser:

Buss H:fors–Åbo–H:fors (Onnibus): 13,90 euro

Flyg Åbo–Gdańsk–Åbo (Wizzair): 62,98 euro

Lokaltrafiken (Gdańsk): 4,60 złoty (1 euro)

Öl (0,5 liter): 13–18 złoty (3,05–4,20 euro)

Mat: runt 7 euro per måltid

Övernattning (hostel): 10 euro/natt, sju nätter

Festivalbiljett (2024): 699–849 złoty (163–198 euro), 4 dagar, pris från “early bird” till “sista minuten”

Obscene Extreme Festival, Trutnov, Tjeckien 3–7.7 2024

– Obscene Extreme är nog den bästa festivalen jag någonsin besökt, konstaterade Kjell Simosas, radioprataren på Yle och solisten för Bob Malmström när jag i ett Facebook-inlägg berättade att jag skulle besöka festivalen som faktiskt firade 25-årsjubileum i år.

Enligt kartan ligger Trutnov i närheten av urskogarna i Tjeckien. Eftersom det enligt Google Maps är drygt 150 kilometer från Tjeckiens huvudstad Prag till Trutnov väljer jag att flyga från Helsingfors-Vanda till Wrocław i Polen, varifrån det är enbart 130 kilometer till vår destination. Dessutom är flyget också förmånligare.

Efter att ha suttit på Flixbus mysiga fåtöljer i tre timmar och njutit av bergstrakter samt andra vyer på vägen har vi äntligen hittat fram till vår slutstation Trutnov, som är en pittoresk stad med runt 30 000 invånare.

När staden under festivaltiden besöks av 5 000–10 000 gäster som vill ha en överdos av death metall, hardcore, crust och grindcore betyder det i praktiken att en liten stad med enbart några hotell väljer att begära rövarpriser för nattkvarter av de vallfärdande turisterna – ifall man inte vill sova i tält. Som tur är hittar jag på Airbnb ett hus att hyra under fem nätter för drygt 300 euro cirka tre kilometer från stadens centrum.

I en liten stad som Trutnov är det inte heller så lätt att ta en taxi eller åka lokalbuss. Som tur är har taxiappen Bolt hittat också hit – ifall man lyckas få tag på en. När det under den andra festivaldagen inte lyckas är man tvungen att åka lokalt.

Detta visar sig att vara en liten lyckokast eftersom biljetten till bussen – som åker till en hållplats med 15 minuters gångavstånd från festivalområdet – kostar enbart 10 koruna, alltså 40 cent. På festivalområdet kostar en halv liter tjeckiskt öl runt 2,50–3,10 euro, en 0,4 liters cider går för samma pris. Sådant klassas i Finland som lyx på ett ölhak med brett urval.

Så praktiskt taget får du 3–4 drycker här för samma pris som du dricker ett stop på en finländsk festival.

Efter fyra dagar med band som Autopsy, Napalm Death, Ratos De Porao, Dropdead, Siege, Sabbat, Wolfbrigade, Gutalax, Protector samt Terveet Kädet och Convulse från Finland på den amfiteaterliknande scenen blir jag faktiskt tvungen att instämma med Simosas åsikt.

Eftersom det enbart finns en scen i OEF behöver man inte ränna runt hit och dit för att se så många band som möjligt utan man kan titta fast på alla 69 band sittandes på en och samma plats – ifall man orkar med gormandet, bullrande basen och de smattrande trummorna från klockan tio på morgonen till två på natten i fyra dagar och står ut med ösregnet.

Det som gör OEF speciellt är att det på ett visst sätt också är frågan om en maskerad, där folk kan klä sig så speciellt och konstigt som de bara orkar. Därtill har den främsta delen av scenen en kant varifrån folk kan hoppa, mosha, stagediva och visa sin kostym för andra åskådare.

Helsjukt är bara förnamnet när scenen plötsligt är fylld med bajskorvar, hattifnattar, teletubbies, kufar och pajaser som dräller fram med en uppblåsbar knulldocka eller är spritt sprängande naken med sin piercade jättekuk.

Ifall man i något skede tröttnar på stuket kan man söka sig till öltältet eller “grind market” för att köpa åt sig olika tröjor eller souvenirer från festivalen och banden. En speciell detalj här är också att maten som säljs på festivalen är enbart vegansk och vegetarisk.

Det största problemet i OEF är att söka sig till sitt nattkvarter under småtimmarna ifall man inte sover i tält på festivalens campingområde. Priset på en taxi kan då vara allt mellan 100–400 koruna, alltså runt 4–16 euro, när riktpriset för en taxi är inom en fem kilometers radie 100 koruna. När jag sedan ryter åt chaffisen att 400 är för mycket, du får 200, är han genast “okej, okej”.

Det kanske värsta som händer när en turist från väst söker sig till en liten stad i öst är fördomarna hos lokalbefolkningen: det finns de som vill lura en och det finns de som tycker att alla som kommer hit och förstör lugnet i deras lilla fina stad kan dra åt fanders.

+ Festivalområdet, scenen och stämningen

+ Priserna på mat och dryck

+ Människorna och banden

+ Galenskapen och humorn

– Transportproblemen

– Magert utbud av nattkvarter

– Läget

– Fördomarna hos lokalinvånarna

Priser:

Flyg H:fors–Wrocław–Helsingfors (Finnair): 151,14 euro

Buss Wrocław–Trutnov–Wrocław (Flixbus): 12 euro/riktning

Lokaltrafiken (Trutnov): 10 koruna (40 cent)

Öl (0,5 liter): 13–18 złoty (3,05–4,20 euro)

Mat: runt 7 euro per måltid

Övernattningar: hostell i Wrocław (Booking.com) 10 euro/natt, hus i Trutnov (Airbnb) 33,60 euro/natt per person, fem nätter

Festivalbiljett (2024): 155-194 euro, fyra dagar, pris från “early bird” till “sista minuten”

Rockstadt Extreme Fest, Rasnov, Rumänien 3–7.8 2023

I de rikssvenska metallkretsarna är en resa till Transsylvanien faktiskt synonym med att ta livet av sig själv – såsom Pelle “Dead” Ohlin i Mayhem och Jon Nödtveidt i Dissection gjort 1991 respektive 2006.

I dagens läge kan det också betyda ett mysigare alternativ, nämligen en resa till Rockstadt Extreme Fest, som anordnats just i Transsylvanien sedan 2016. Dessa intryck är tagna från fjolårets festival, i år äger festivalen rum under sex dagar (30.7–4.8).

Inte kan man klaga på priserna när man hittar flyg med Air Baltic från Helsingfors till Bukarest tur och retur för 55 euro. Därtill kostar tågbiljetterna från Bukarest till Brasov 10 euro per riktning. Så har man från Finland hittat fram till Transsylvaniens hjärta på några timmar.

REF ordnas, liksom OEF, på en plats som ligger avsides (i relation till landets huvudstad). Dock kommer man på 2,5 timmar med tåg från Bukarest till Brasov, varifrån det är runt 15 kilometer till festivalområdet. Eftersom Brasov är Rumäniens sjätte största stad med cirka 370 000 invånare (hela regionen medräknad) finns det ett fint utbud både av Bolt och Uber här.

Ifall man redan lärt sig att använda sig av taxiapparna i Finland så är det lätt som en plätt att beställa, hitta och få ett tryggt fordon samt ta sig plats A till B i Rumänien som i Finland eller Sverige.

Festivalområdet brevid Rasnovs gamla fort är trevligt och kompakt med enbart tre scener. Eftersom de två största scenerna ligger intill varandra fortsätter musiken oavbrutet på dem – som på Hellsinki Metal Festival. En slump?

Tack vare sin kompakta form är REF “den minsta” av de stora metallfestivalerna i Europa med en maximal kapacitet på 13 000 besökare per dag.

Priserna på festivalen kan man inte heller klaga på när en 0,4 liters öl går på 1,70 euro och en smaklig måltid för runt sex. Då kan man njuta av den gemytliga festivalstämningen till fullo utan att tänka på hur mycket man går back.

När förra årets REF som huvudnamn hade band som Meshuggah, Dropkick Murphys, In Flames och Perturbator samt Amorphis och Impaled Nazarene från Finland, erbjuder REF i år spelningar bland annat med Testament, Amon Amarth, Gutalax, Paradise Lost, Sodom, Kreator och Dimmu Borgir utan att glömma de finska förstärkningarna Crownshift och Insomnium.

Dock lider REF lite av det samma som OEF gällande övernattningarna: ifall man inte vill sova i tält får man punga ut med en rätt så stor peng för hotell i Rasnov eftersom det är fråga om en liten by på drygt 13 000 invånare.

Dock kan man hitta förmånligare alternativ i Brasov eller Bran, där man kan uppleva det “äkta” Dracula-slottet och skaffa sig en massa andra souvenirer på köpet. Den villa där jag bodde i Bran var en riktig pärla till ett bra pris.

När också de rumänska taxipriserna är en bråkdel av finska kan man gott bosätta sig längre bort. Dock kommer man under småtimmarna att hamna i samma sits som i OEF, då man i värsta fall får vänta på en Uber eller Bolt i över en timme.

+ Kompakt festivalområde

+ Priserna på mat och dryck

+ Stämningsfull plats

– Transportproblemen

– Litet utbud av inkvarteringsmöjligheter

Priser:

Flyg H:fors–Bukarest–H:fors (Air Baltic): 54,98 euro

Lokaltrafiken (Bukarest): 1,60 lei (40 cent)

Öl (0,4 liter): 8,50 lei (1,70 euro)

Mat: runt 6 euro, måltid

Villa i Bran (Booking.com): 660 lei (132 euro), fyra nätter

Festivalbiljett (2024): 170–212 euro, pris från “early bird” till “sista minuten”

Text & foto: Nalle Österman