Ny Tid publicerar tredjeprisvinnaren i essätävlingen Sputnik. Edith Friis erbjuder enligt tävlingens jury ”en unik inblick i en ung generations konsumtion av politiska nyheter, som sällan syns i etablerade medier.”
Mitt flöde på Tiktok är fullproppat av en intesiv debatt: Israel eller Palestina, terrorism eller självförsvar, självförsvar eller ockupation. För en gångs skull är det inte en självklarhet vilken sida man skall stå på och de flesta är förvirrade. Desperat söker ungdomarna efter ett svar på sociala medier, bland de otaliga ”influencers” och ”kändisar”, som alltid under en kris hinner publicera en intetsägande hashtag innan solen ens gått up på morgonen.
Till ungdomarnas stora besvikelse har knappt någon vågat ta ställning denna gång, vilket inte borde överraska någon då dessa kändisar och influencers samma morgon tvingats slå upp både Israel och Palestina för att veta vilken världsdel det rör sig om denna gång.
Då Kylie Jenner redan nästa dag publicerar den vitblåa flaggan tillsammans med den korta men omtumlande meningen ”We stand with Israel” fylls hennes kommentarsfält med dödshot, som i sin tur kontras med tusentals exemplar av davidsstjärnan. I ungefär en timme kan hela världen se att hon valt fel sida, eller åtminstone valt sida alltför tidigt, innan inlägget abrupt försvinner från hennes profil.
Ökat intresse för politik
I dagens samhälle är det ett faktum att sociala medier spelar en otroligt central roll i våra politiska system, och fungerar utan tvivel som en tredje statsmakt. Ungdomars främsta källa till både samhällsdebatt och nyheter överlag är applikationer som Tiktok, och de människor som väljer att publicera videor där de tar ställning till politiska frågor får ofta mycket uppmärksamhet och når otroliga mängder människor. Tack vare sociala medier är politik och samhällsfrågor inom räckhåll för allt fler, och allt yngre människor får möjligheten att delta och engagera sig.
Mikaela Remes skriver i sin artikel ”Undersökning visar: Ungdomarna rekordintresserade av politik och sina påverkningsmöjligheter” (Svenska Yle 12.3.2019) att andelen ungdomar som uppgett sig vara rätt intresserade av politik är högre än någonsin tidigare, och andelen ungdomar som inte anser sig alls bry sig om politik är lägst på 20 år.
Trots de många nackdelar som sociala medier har, går det inte att förneka att sociala medier har lyckats otroligt bra i att skapa ett intresse för politik bland unga, och samtidigt gett unga möjligheten att bekanta sig med bland annat främmande länder och kulturer. Som en del av den yngre generationen är det uppmuntrande att se så många verkligen brinna för samhälleliga orättvisor och politik.
Ingen skulle vända sig till Petteri Orpo om de undrade hur de skall få sina läppar att se så fylliga ut som möjligt, så varför förväntas Kylie Jenner ha något givande att säga om en hundra år gammal komplex konflikt i Mellanöstern?
Sårbara för lögner
Trots att det överlag är bra att sociala medier har lyckats öka intresset för politik bland ungdomar, blir risken samtidigt större att detta intresse utnyttjas av andra. Love Svensen intervjuade (Dagens Arena 1.6.2018) representanter för olika ungdomsförbund. I sin intervju med Hanna Lidström frågar hon Lidström vad denne tycker om influencers politiska makt som medel för förändring. Lidström: ”De fyller upp ett tomrum som vi politiker inte lyckas fylla. (…) Sen finns ju de som använder sin makt i ekonomiska syften, och det finns en risk med att den enda politiska informationen man får är från någon som vill sälja något till dig.”
Då man som ung följer med politiska inlägg på sociala medier är det lätt hänt att man börjar se upp till en influencer vars videor man sett ett par gånger, och blir allt mindre källkritisk då man börjar uppleva att man kan lita på personen i fråga. Som ett resultat kan man, precis som Lidström säger, bli mycket sårbar för lögner och exempelvis undangömd reklam. Risken finns att särskilt unga personer ändå tar till sig av det de hör och att deras politiska åsikter formas av lögner och orena motiv.
Generellt sett tror jag att de flesta skulle vara ense om att det är värt att ge erkännande åt de kändisar som upplever att de vill använda sina profiler och stora följarantal till något gott, och väljer att exempelvis dela med sig av olika samhälleliga orättvisor som de själva eller andra upplevt. I och med sina stora följarantal har kändisarna oftast en otroligt stor räckvidd, och som en följd en ovanligt bra möjlighet att påverka och åstadkomma saker på en mycket konkret nivå.
Beakta expertisen
Trots att kändisar har denna unika möjlighet att påverka, kan de inte tvingas att använda den, speciellt inte varje gång en ny samhällsdebatt tar över på sociala medier. Man kan tänka sig att många av de ämnen som debatteras, exempelvis Israel- och Palestina-konflikten, ofta är helt främmande för kändisarna, vars expertis ligger inom branscher som film och mode, inte världspolitik. Att deras kommentarsfält då bombarderas med dödshot och att deras personliga telefonnummer läcker ut till allmänheten, som det gick för supermodellen Bella Hadid då hon väntade i ett par veckor innan hon publicerade ett utlåtande gällande Palestina, är helt omänskligt.
Tvärtemot borde man ha lika mycket respekt för de kändisar som inser att de inte är tillräckligt insatta i ämnet, och istället för att försöka behaga sina följare och möjligtvis publicera information som kan vara skadlig för andra eller helt enkelt falsk, väljer att förbli tysta och ge utrymme åt dem som faktiskt är sakkunniga och har något värdefullt att dela med sig av.
Utöver det faktum att det är omänskligt att med dödshot tvinga kändisar att ta ställning till politiska frågor, är det underligt och aningen oroväckande att människor är så fixerade vid vad kändisar har att säga om politiska frågor. Detta är självklart inte alltid fallet, men exempelvis är Kylie Jenners expertis inom läppennor, inte världspolitik, och det är mycket sannolikt att hon inte skulle kunna peka ut varken Israel eller Palestina på världskartan. Ingen skulle vända sig till Petteri Orpo om de undrade hur de skall få sina läppar att se så fylliga ut som möjligt, så varför förväntas Kylie Jenner ha något givande att säga om en hundra år gammal komplex konflikt i Mellanöstern?
Jag tror att det delvis beror på att många aktiva användare av sociala medier upplever att gränsen mellan att vara influencer och politiker blir allt suddigare. Det kan vara en aning förvirrande att Sanna Marin hyllas för sina trendiga läderrockar samtidigt som Kylie Jenner kommenterar det geopolitiska läget i Mellanöstern. Trots detta ligger det på varje individs eget ansvar att påminna sig själv om att det finns en gräns mellan att vara politiker och influencer, och en viktig sådan.
Trots att Kylie Jenner den där ödesdigra morgonen den 8 oktober säkert borde ha övervägt sitt inlägg lite noggrannare, är situationen ett utmärkt exempel på varför en förändring i människors beteende kring politik på sociala medier är nödvändig. Sociala medier kan vara ett otroligt bra medel då man vill uppmuntra människor, särskilt ungdomar, att ännu aktivare ta del av politik och samtidigt ge människor av olika ursprung möjligheten att uttrycka sig själv och sina åsikter. För att detta ska vara möjligt gäller det dock för alla att förhålla sig kritiskt till det man läser på sociala medier och till personen som skrivit det, vare sig den personen har någon sakkunnighet i ämnet eller inte. Man bör också minnas att även influencers och kändisar, på både gott och ont, är människor, inte allvetande gudar.
Tigerns essätävling Sputnik ordnades för andra gången under hösten 2023. Tävlingen riktar sig till unga i åldern 16–20, och utgår varje år från ett givet tema. Detta år var temat ”politikens gränser”.
