Under sommaren besökte jag Nya Valamo, det ortodoxa klostret i Heinävesi. Min medresenär och jag spekulerade om huruvida trenden med unga män som plötsligt fått upp ögonen för kristendomen månne har märkts i klostrets vardag. Vi gick en guidad rundtur och fick oss berättat att det just nu finns så många noviser (aspirerande munkar) på klostret att de har blivit tvungna att ta i bruk en till byggnad för att husera dem.
Låt oss först konstatera att jag omöjligen kan veta om det finns någon koppling mellan de många noviserna i Valamo och de unga män som hittar kristendomen, bland annat lockade av Jordan Petersons sirensång på Youtube. Det kan handla om helt andra faktorer som spelar in, exempelvis den allmänna otryggheten i samhället, vars redan glesa skyddsnät försämrats ytterligare genom den blåsvarta regeringens beslut. Eller kanske pressen från ett alltför krävande studieliv som inte ens garanterar någon arbetsplats efter allt slit och digra studielån.
Under min vistelse på klostret nås jag på telefonen av ett surrealistiskt meddelande från nyzeeländaren Paul. Det är ett svar på ett lika kryptiskt meddelande jag skickade till honom för tio år sedan. Vår kommunikations oväntade fullbordande för mig tillbaka till den tid då jag lärde känna Paul, när jag var inneboende lärling under klosterliknande förhållanden hos en ålderstigen yogamunk. Jag var alltså också en gång i tiderna en ung man som hittade en form av andlighet.
När jag lämnade allt för meditationen (vilket jag inte helt gjorde, jag skrev ännu texter bland annat i Ny Tid och deltog i husockupationer) fanns där onekligen en viss spänning mellan mitt liv som aktivist och mitt nya, på sitt sätt andliga, liv. Själv såg jag dock den djupa yogan som ett stöd för att orka fortsätta tro på och jobba för en postkapitalistisk framtid. Ett par decennier senare känns det ännu så.
En ung konservativ man skulle antagligen känna att hans nyfunna högervärderingar blev något kränkta på detta kloster.
Kontrasten till den konservativa kristendom som idag tycks inducera förändringar i många unga (särskilt) mäns tankevärld känns skarp. Vissa verkar lockas främst av löftet om att inte förlora den status som skapelsens krona som deras kön eller etnicitet historiskt sett berättigat dem att försvara. I utbyte anammar (och importerar) många av dem alla det amerikanska kulturkrigets mest stockkonservativa ståndpunkter.
Till min stora glädje finner jag dock att en ung konservativ man av just denna falang antagligen skulle känna att hans nyfunna högervärderingar blev något kränkta på detta kloster. I kantinen serveras ypperlig vegansk mat för den som önskar sådan och i klostrets bibliotek finns en samling böcker av framstående djur- och miljörättsförespråkare.
Och bredvid naturstigen i klostrets skog finns det en infotavla som instruerar vandraren att göra en meditationsövning grundad på andning som min indiska munklärare garanterat hade nickat godkännande åt. Den hjälper dock inte mot svärmarna av myggor i den varma sommarkvällen och vi vandrar snabbt vidare.
