Kamala Harris skulle kunna bli både den första kvinnan och den första svarta kvinnan på presidentposten i en av världens supermakter. Men trots det och trots att landets svarta väljare i USA historiskt har röstat på Demokraterna, så är inte alla afroamerikaner beredda att stödja Harris.
Black Lives Matter-rörelsen har ifrågasatt både hur Harris kandidatur kom till stånd, samt om hon någonsin på riktigt stått upp för de svarta i USA. Enligt Chivona Newsome, medgrundare av Black Lives Matter (BLM) i Stor-New York, har Harris snarast varit en medlöpare.
– Kamala har alltid varit med för att visa upp sig, men hon har aldrig satt sig till motvärn. Med tanke på vilken verklighet svarta i USA lever i idag, är det skrämmande att vi har en svart kandidat som simmar med strömmen, säger hon i ett tv-inslag för Chicago-kanalen WWTW.
Det var i raseriet och protesterna efter det mycket uppmärksammade polismordet på George Floyd som Black Lives Matter uppstod. Rörelsen fokuserar speciellt på polisbrutaliteten mot svarta, och kräver ny lagstiftning på området. Målet för BLM är att alla system som upprätthåller våld mot svarta människor, inklusive fängelser och poliser, avskaffas.
Det kräver en ledare som vågar gå motströms och både ta fram lagförslag som skulle ha någon verklig betydelse, och kämpa för att få igenom dem.
Det är ändå långt ifrån alla afroamerikanska väljare som resonerar som BLM:s frontfigurer. I en undersökning från Pew Research Center (22.8.2024) framkommer att 77 procent av de svarta väljarna skulle välja Harris framför Trump. Det är en ökning med tio procent jämfört med en månad tidigare.
Det kvarstår dock viss osäkerhet kring stödet från svarta väljare. Tendensen är att svarta män föredrar Trump.
Bland de mer progressiva demokraterna gnisslar det dessutom i leden kring exempelvis frågan om Israels krig i Gaza. Propalestinska grupper saknar ett tydligt ställningstagande från Harris mot Israels bombande i Gaza, som Internationella domstolen utreder som folkmord. Många skulle helt enkelt vilja se ett starkare fördömande av Israels militära och humanitära attacker mot palestinierna i Gaza.
Avgörandet kommer troligtvis att ligga i händerna på de ombytliga väljarna. Enligt en rapport från Data for Progress är de tre största frågetecknen bland väljarna fortfarande att de vet för lite om vad Harris står för politiskt, är tveksamma till om hon klarar att bevaka gränserna och anser att hon uträttade för lite som vice president, samt att hon är för liberal. Harris har dock ett större stöd hos arbetarklassen än Trump.
I samma rapport tipsar analytikerna om att Harris, för att ha chans att vinna över väljare som står mellan henne och Trump, behöver ha ett par populistiska ekonomiska förslag och tydligt markera att hon kommer att stå upp för medborgarnas friheter. Friheter som inte sällan innebär frihet för en individ på bekostnad av inskränkningar i friheten för andra. Vapenfrågan är en sådan.
Och då är vi tillbaka till politisk handling som går tvärtemot vad exempelvis en rörelse som Black Lives Matter står för. Vapen föder våld och en våldshandling leder ofta till en annan.
Kamala Harris står nu minst sagt inför en balansakt – inte minst i relation till de svarta och immigrantväljarna.
Foto: Efren Landaos/Sipa USA/Alamy
