Under amerikanska val hör immigranter och etniska minoriteter ofta till de avgörande väljargrupperna. De flesta av dem tillhör arbetarklassen och är allmänt mindre förmögna än vita amerikaner; en kvarleva från slaveritidens strukturer. Svarta har i tidigare val mest röstat på Demokraterna (92 procent röstade på Joe Biden år 2020, Pew Research 2021), som brukar föra en mer inkluderande politik än Republikanerna. Men varför har särskilt latinos varit mer benägna att rösta på Donald Trump, som lovat deportera bosatta immigranter och driva reformer som tär på arbetares rättigheter? 38 procent av personer med latinamerikansk bakgrund röstade på Trump år 2020. Det är 10 procent mer än valet 2016 då Trump vann.
Flera faktorer har bidragit till att latinos röstat rött. Från partiets sida har Republikanerna, särskilt då George W. Bush var president, satsat på att mobilisera och rekrytera latinamerikaner mer än andra etniska minoriteter. Många latinos kommer från katolska familjer med konservativ tradition, vilket matchar flera av Republikanernas värderingar kring abort och familjefrågor. Därtill har flera familjer flytt från Kuba och andra socialistiska länder, vilket gör dem benägna att rösta emot allt som verkar socialistiskt. Men när det gäller migration och ekonomi blir det mer komplicerat.
Ett av Trumps valkampanjs främsta verktyg för att få nya väljare är att elda på ett inflammerat informationsflöde, där man inte ska lita på etablerade nyhetsmedier och myndigheter. Konspirationsteorier sprids för att demonisera Demokraterna, folkgrupper och progressiva tänkare. Därtill finns den urgamla amerikanska drömmen. Demokraterna har använt dess idéer för att främja jämlikhet och rättvisa, medan Republikanerna och Trump lyft fram idén om den fria marknaden där den som jobbar hårt blir rik. För att inviga hopp i arbetarklassen presenteras inspirerande exempel på framgångsrika entreprenörer såsom Elon Musk, som också råkar stöda Trump. Republikanernas argument har gått hem hos många latinos; att stärka ekonomin var det viktigaste temat för dem inför presidentvalet 2024 (Pew Research, 2024). Särskilt de väljare som driver egna företag lockas av en till synes enkel väg till rikedom.
En utveckling åt det marknadsliberala hållet kan bilda större inkomstklyftor i ett redan ekonomiskt splittrat land, där den rikaste 10 procenten löntagare ägde 67 procent av den totala rikedomen i USA medan den lägsta 50 procenten löntagare innehade endast 2,5 procent av den totala rikedomen i början av år 2024 (Statista). Trots att vissa röstar rött förblir det svårt för de flesta latinos att ta sig upp till den rikaste 10 procenten löntagare, då Trumps politik egentligen går ut på att göra de sedan tidigare rika mer förmögna och skapa hinder för mindre bemedlade människor att klara sig.
Då Republikanernas ekonomiska budskap blandas med immigration formas en banal berättelse där immigranter kommer som nya konkurrenter till den amerikanska arbetsmarknaden och därför måste utvisas från landet. Humanistiska värden och sympati slängs ut genom fönstret när denna konspirationsteori anammas. Ekonomiskt sett är det inte heller effektivt att använda massvis med resurser på att deportera människor som dessutom kan arbeta.
Den amerikanska drömmens hopp om gemensam välfärd för alla amerikaner brister då Republikanerna lurar till sig röster genom högerpopulistisk retorik.
