Det nordiska biblioteket i Helsingfors lockar en brokig skara besökare. Genom sitt bokbestånd, sina projekt
och evenemang värnar biblioteket om den nordiska kulturen och de nordiska språken.
Vi uppfattas ibland som ett bibliotek som riktar oss enbart till finlandssvenskar, det stämmer inte alls.
Det säger Salomon Hellman, nyanställd biblioteksutvecklare på Det nordiska biblioteket i Helsingfors.
Biblioteket har funnits på Kajsaniemigatan 9, strax invid universitetsbiblioteket Kaisa, i över trettio år, fast namnet har bytts ut. Biblioteket är en del av Nordisk kulturkontakt, en institution under Nordiska ministerrådet.
Men vilken sorts verksamhet har det nordiska biblioteket? Det visar sig att biblioteket, det enda nordiska specialbiblioteket i Finland, har en stor bredd.
– Ordet specialbibliotek kan låta högtravande, men kontentan är att vi som nordiskt bibliotek tillhandahåller böcker på de nordiska språken och där finns alltså även översättningar av nordisk litteratur till svenska och finska. Många kommer till biblioteket för att de kan hitta böcker här som inte finns någon annanstans i Finland, säger Hellman.
Också finskspråkiga personer utnyttjar tjänsterna.
– För de flesta finskspråkiga är det första steget att närma sig det nordiska att fördjupa sina kunskaper i svenska. Sedan kanske man blir intresserad av att lära sig övriga nordiska språk. Många är intresserade av det nordiska, av färöisk eller grönländsk kultur exempelvis, och läser gärna litteratur i översättning.
Bibliotekarien Marie Busck-Nielsen är också inne på målgruppens brokighet:
– Vi vill nå ut till nordbor, öka den nordiska gemenskapen och vi vill också visa vad Norden är och kan vara för icke-nordbor, säger hon.
Ingen evenemangsmaskin
Biblioteket erbjuder olika typer av evenemang i Helsingfors. I höst kan man bland annat titta in varannan onsdag för att lyssna på poesi och ta en kaffe på biblioteket. På Kajsaniemigatan 9 ordnas också ett nordiskt språkcafé som ger ett tillfälle att öva på ett nordiskt språk under lättsamma former.
Ett flertal evenemang äger rum på andra platser än på Kajsaniemigatan. Man håller exempelvis i trådarna för en svenskspråkig nordisk läsecirkel på Ode.
På Sveaborg, där man också har ett utrymme, ligger fokuset på utställningar och evenemang, och snart kommer också residensverksamhet att dra igång där.
Nordisk kulturkontakt har också en roll att spela nationellt. Detta vill Hellman gärna utveckla. Han anser att biblioteket kan hjälpa till med att synliggöra nordisk kultur genom att samarbeta med aktörer som redan finns, som förlag och bokmässor. Strax drar Helsingfors bokmässa igång och till den har man tagit flera författare som nominerats till Nordiska rådets litteraturpris.
– Istället för att själva vara en evenemangsmaskin försöker vi stärka det befintliga kulturlivet genom samarbeten. Det kan handla om att en bokhandel får hjälp med att anlita en nordisk författare där vi också kan vara med och exempelvis finansiera resor. Mycket av det vi gör är kanske sådant att det inte är så tydligt att det är vi som ligger bakom. Samtidigt vill vi så klart gärna att folk vet att det finns ett nordiskt specialbibliotek, säger Hellman.
Istället för att själva vara en evenemangsmaskin försöker vi stärka det befintliga kulturlivet genom samarbeten.
Satsning på barnkultur
Biblioteket satsar på flera olika sätt på ett rikt utbud av barnkultur, såväl genom utbud som genom evenemang samt inte minst projekt. Marie Busck-Nielsen berättar om Den nordiska bokslukaren, ett projekt inom vilket man skapat pedagogiskt material i samband med de bilderböcker som nominerats till Nordiska rådets litteraturpris. Materialet har utarbetats av en nordisk expertgrupp från alla nordiska länder och kan användas av pedagoger, bibliotekarier och andra som läser tillsammans med barn.
– Materialet finns på fem nordiska språk. Ett av projektets delmål är att uppmuntra till att läsa på andra språk än ens modersmål. Det är ju så att små barn också kontinuerligt håller på att lära sig språk.
– Vi har en dubbel roll i projektet. Dels försöker vi nå ut till pedagogerna, dels är vi ett bibliotek som ordnar evenemang för barn.
För barn ordnas i nuläget en gång i månaden en färglek och med jämna mellanrum har man även andra evenemang, som författarsamtal, som riktar sig till barn.
Digitala gränser
Biblioteket skulle gärna, säger Salomon Hellman, satsa mer på e-böcker samt ljudböcker i framtiden, men det han kallar digitala nationsgränser gör att det inte är helt lätt att genomföra. Ofördelaktiga kostnadsmodeller för e-litteratur är också något som folkbiblioteken kämpar med i alla de nordiska länderna. Nordisk kulturkontakt har beställt en rapport om e-litteraturen i Norden och något som poängteras i den är att de olika nordiska modellerna för bibliotekens e-böcker skiljer sig från varandra. Går det att hitta gemensamma strukturer som gör det lättare att få tillgång till e-böcker? Än så länge är det en öppen fråga.
För tillfället har den som bor i Finland tillgång till folkbibliotekens e-böcker från den finländska marknaden, men sedan är det svårt. Detta är ett bekymmer för dem som gärna skulle läsa e-böcker från Sverige eller något annat nordiskt land. Enligt Hellman gäller samma sak för ljudböcker, och då avser han alltså inte de kommersiella strömningstjänsterna, utan bibliotekens utlåning av ljudböcker. Nordisk kulturkontakt vill gärna fortsätta gräva i frågan och bidra till att lösa upp knutar där det är möjligt.
För tillfället utreds en möjlighet att erbjuda en digital filmtjänst för strömmad nordisk film. Just filmen är enligt Hellman en bra utgångspunkt för att lära sig nordiska språk.
Samtida nordisk litteratur
På biblioteket finns böcker på finska, svenska, norska, danska, isländska, färöiska, grönländska, nordsamiska och meänkieli. En del böcker på engelska har man också samt några få på romani.
Jag förmodar att definitionen av vad som är ett nordiskt språk utvecklas med tiden?
– Precis så är det. Vi utgår från de språk som talas i Norden, säger Marie- Busck-Nielsen.
– På de baltiska språken har vi i nuläget inga böcker, fast det är nog en sak som vi ibland diskuterar.
Beståndet är inriktat på den samtida litteraturen, böcker från de senaste tjugo åren, och det rör sig både om skön- och facklitteratur.
– Skaffa ett lånekort på biblioteket, uppmanar Busck-Nielsen.
– Och har du ett projekt som kunde förverkligas här hos oss, kom och pitcha!
Foto: Artisan photography, Mio Lindman
